I somras valdes skådespelaren Simon Norrthon till ordförande för Teaterförbundet för scen och film. En utmaning som han ser fram emot.
– Jag har varit aktiv i förbundet på olika sätt sedan jag gick ut från Teaterhögskolan 1992. Det här ska bli väldigt roligt.
Simon Norrthon har tagit på sig rollen som ordförande på heltid, men han kommer även att vara yrkesverksam som konstnär.
– Jag kommer att spela, men i mån av tid. Min huvudsakliga uppgift är ju att leda förbundsstyrelsen och det ser jag fram emot. Nu vill jag resa runt och träffa medlemmar. Så bjud in mig! Jag vill besöka lokalavdelningar och yrkesavdelningar runt om i hela landet.
Vilka frågor är viktiga just nu?
– En stor fråga är rekrytering. Förbundet måste bli fler och starkare i vissa yrkesgrupper. Vi måste rekrytera mer på film- och tv-området, bli ett attraktivt och dynamiskt förbund för filmarbetare.
Det är superviktigt. I det ligger också frågan om byte av namn på förbundet. Det ska vi börja jobba med nu, arbetet ska vara klart till förbundsmötet om två år. Kulturpolitiskt så måste konstnärslönerna upp - det ska gå att försörja sig på sitt yrke. En konstnärspolitisk utredning har presenterats, en gedigen kartläggning som visar att konstnärers löner har en utveckling som ligger 20-30 procent under, jämfört med motsvarande utbildningsnivå i andra yrken. Trygghetssystem och socialförsäkringar måste anpassas till våra medlemmars verklighet. Allianserna bör byggas ut. Rapporten konstaterar att kostnadsramarna för kulturbudgeten måste utökas, men som en statlig utredning ska den finansieras inom sitt kostnadsområde så vi vet ännu inte hur den landar hos den nya regeringen. Vårt stora påverkansarbete kring lagändringar, trygghetssystem, socialförsäkringar och skattelagstiftning sker genom TCO som vi har goda relationer med. Vi har också ett nära samarbete med Klys.
Har du några särskilda frågor som du personligen brinner för?
– Jag har jobbat mycket med utbildning, det är angelägna frågor för våra medlemmar och där har jag kompetens. Mångfald och jämställdhetsarbete är både roligt och viktigt. Men sen tänker jag mycket på arbetsmiljö. Allt som hände förra året gjorde frågan om arbetsmiljö akut. Vi blandar osäkra anställningar, olika erfarenheter och olika status, utan att ha verktyg att hantera det. Vi måste bli bättre på att prata om makt på arbetsplatsen, ingen ska behöva vara rädd på jobbet. Nu har vi mandat och incitament för att tala om det. Jag hoppas att vi tillsammans med arbetsgivarna kan skapa en arbetsmiljö fri från trakasserier. Det ska vara tydligt vad som gäller för att kunna förebygga att det händer. Det måste finnas tydliga och effektiva vägar att gå när det händer. Vi företräder också både offer och gärningsmän, det ska vi komma ihåg.
Vad hoppas du kunna uppnå under din tid som ordförande?
– Vi ska fortsätta att modernisera förbundet. Medlemmarna har behov av ett fackförbund och en branschorganisation, en medlemsklubb och en slags vidareutbildare. Vi beskrivs ibland av filmarbetare som ett förbund för teater och scenkonst. Det är vi inte alls, tänker jag. Men det kanske finns normer inom förbundet som vi behöver se över. Vi är ett gammalt fackförbund från scensidan och vissa saker har levt kvar. Normer ska vi ha, men de ska inte vara exkluderande för någon medlemsgrupp. Teaterförbundet är ett konstnärligt fackförbund och medlemmarna är måna om att det finns en förståelse för konstnärligt skapande. I mina visioner handlar det om att bygga på det som finns, men att vara vaksam på det som sker. Det finns en gravitation mellan att vara branschorganisation, konstnärsklubb och fackförbund, och så måste det vara. Men ibland måste vi förklara att vi är ett fackförbund. Ett fack får inte bli elitistiskt som politiska partier. Facket kräver aktivism, solidariteten är grunden för vårt existensberättigande och för vår överlevnad.
Men den fackliga medvetenheten behöver växa i leden, menar Simon.
– Vi måste stärka gemenskapen. Ta inte den låga lönen, ställ dig bakom och säg till när något är orättvist. Utan den aktivistiska delen är vi endast en agentur eller branschorganisation. Facket är vi. Jag tycker mycket om vårt förbund och historien det bär, med de stipendier vi delar ut och Höstsol. Våra medlemmar har ett passionerat förhållande till organisationen. De är, och har alltid varit engagerade. Teaterförbundet erbjuder en fantastisk gemenskap!
Text: Magdalena Boman
Foto: Magdalena Boman
nr 5/18