Vad betyder det för en ort om en filminspelning kommer dit? Vad genererar det i form av pengar, så kallad spend?
Scen & film dyker ner i spelfilmen Tårtgeneralen och dess hemort Köping. Och i den fiktiva platsen Silverhöjd, eller Sala som staden egentligen heter, i dramaserien Jordskott.
FILMBERÄTTELSER MED koppling till en verklig plats kan innebära att orten eller regionen exponeras för en stor publik. De svenska Millennium-produktionerna genererade till exempel, dryga tre miljoner besök, endast på bio. Men enligt en rapport från 2011, förväntades värdet av att regionen exponerades i filmberättelserna ge minst en miljard kronor tillbaka till Stockholm. I den räknade man även med att turisttillströmningen mellan 2009 och 2013 skulle bidra med ytterligare en halv miljard kronor. Marknadsföringseffekterna är väldigt stora, menar filmkommissionär Mia Uddgren på Film Capital Stockholm, som vid presstopp var på väg till ett stort filmturistseminarium i London.
Oavsett exakt summa, är det solklart att en filmberättelse ger en stad eller en region kulturella resurser och gynnar många delar av näringslivet och samhället.
Det som i filmsammanhang kallas för spenden, är alltså det som varje satsad krona ger tillbaka till orten, i form av direkta och indirekta effekter av en filminspelning.
– Vi räknade ut spenden för den amerikanska produktionen The girl with the dragon tattoo, Sony gjorde av med 320 miljoner kronor under inspelningen här i Sverige, säger Mia Uddgren.
NÄR FÖRSTA SÄSONGEN av Jordskott (2015) spelades in i Sala, satsade staden inte en enda krona i själva produktionen. Men den direkta följden av att produktionen fanns där under närmare ett år, blev att staden fick in mellan 12 och 14 miljoner kronor.
– Hade vi lagt in egna pengar i produktionen skulle vi förmodligen fått tillbaka det femfaldigt, menar näringsutvecklare Carina Eriksson i Sala.
Antalet gästnätter ökade med 40 procent under inspelningsperioden men också efteråt. Det blev en jätteeffekt, menar Carina Eriksson.
– Folk bodde ju här under hela inspelningen, och det kom tillresande i efterhand. Hela staden lyfte på ett härligt sätt. Folk från europeiska länder, som Österrike och Holland, ville ha fotspårsturism så vi gjorde kartor. Det höll i sig under ett par år. Men eftersom det var en SVT-produktion kunde vi inte marknadsföra Jordskott hur som helst, som vi hade velat. Så trots att vi inte var aktiva i processen att marknadsföra gav dramaserien väldigt mycket tillbaka till oss, säger Carina Eriksson.
Produktionen anlitade lokala företag för att hyra tjänster och teknik, de hade folk från orten anställda i teamet. Och produktionen lämnade rekvisita som de använt i första säsongen, dockor och annat som staden gjorde en utställning av.
Den utställningen använde sig Sala av när även säsong 2, som spelades in på Gotland och i Stockholm, gick på SVT. Sala har sin silvergruva, med Jordskott fanns det ytterligare ett skäl till att åka dit.
PRODUCENTEN FILIP Hammarström konstaterar att inspelningen innebar ett rejält lyft för staden ekonomiskt men också i form av ett symboliskt kapital.
– Mycket handlar också om stolthet. Alla går till jobbet, och bakom jobbet finns människor, som vill berätta för sin fru, sin man, sina barn och arbetskamrater att det var här serien spelades in. Pengar är en sak, men stoltheten över något är minst lika viktigt, säger Filip Hammarström.
Sala brukar ringa Filip Hammarström med jämna mellanrum och fråga om produktionsbolaget inte ska göra en tredje säsong på plats.
– Vi skulle gärna se att de spelade in en säsong till här. Många har sagt att de i säsong två saknade musiken, skogen och landsbygden som fanns i den första. Och vi hoppas på en tredje säsong där manuset åter skrivs om till Sala, säger Carina Eriksson.
SALA SER KÖPING där Tårtgeneralen spelades in, som en kompisort. Staden lade in en miljon kronor i produktionen och det lokala näringslivet fick tillbaka cirka 5,5 miljoner kronor på grund av inspelningen.
– Det var den uppenbara effekten av inspelningen. Då har vi inte räknat på marknadsföringseffekterna av filmen. Men eftersom det är en film som handlar om Köping och spelas in i här blev effekten närmast dubbel, säger Camilla Nilsson på näringslivsenheten.
TÅRTGENERALEN ÄR Filip Hammars och Fredrik Wikingssons långfilmsdebut och baserar sig på deras gemensamma roman med samma namn. Filmen utspelar sig på 80-talet, efter att SVT:s Rekordmagasinet och Jan Guillou utnämnt Köping till en av Sveriges tråkigaste städer. Som motdrag bestämmer sig karaktären Hasse P, spelad av Mikael Persbrandt, för att göra världens längsta smörgåstårta, för att därmed kunna skriva in Köping i Guinness Rekordbok. Filmen hade premiär 2018 och fick runt 300 000 biobesökare.
Budgeten för filmen låg på 34 miljoner kronor. Även i Köping förekom fotspårsturism, folk från andra nordiska länder kom på besök.
– Det roligaste av allt var att se hur en stolthet växte i staden. För det hände någonting i vår folksjäl efter att vi nominerats till Sveriges tråkigaste stad. Vi fick en revansch med filmen. Otroligt mycket folk ställde upp under inspelningen. De sprang hem och letade i sina förråd efter 80-talsgrejer. Någon visste att det fanns en morbror som hade en gillestuga som inte blivit renoverad sedan 1982. På en liten ort känner alla varandra. Det fungerade så bra, säger Camilla Nilsson.
Ytterligare effekter av Tårtgeneralen är att andra filmproduktioner också hittat till staden. Bland annat har en holländsk deckarserie spelats in i Köping.
– Staden har blivit placerad på kartan. Titt som tätt får vi förfrågningar om inspelningar, delar eller hela. Det är så roligt, Film Capital Stockholm har hjälpt och oss vi har lärt oss massvis. Numera har vi också en filmfond på plats, förhoppningsvis får vi in lite mer pengar och kan gå in och medfinansiera film. Ambitionen är att få igång detta till nästa år, säger Carina Nilsson.
I VÄSTRA GÖTALAND, som i år satsat på att införa regionala produktionsrabatter, brukar Film i Väst räkna med att varje satsad krona vid en filminspelning ger 2,2 tillbaka till orten och regionen. Då är inte marknadsföringseffekter inräknade. Men de regionala rabatterna är givetvis till för att locka produktioner dit.
– Snittet ligger annars runt 3,5. Vårt minsta krav är ett till ett, att pengarna återinvesteras. Men i år har vi gjort en pilot med den regionala produktionsrabatten. Det blev Irene Huss reboot som kvalificerade sig till rabatten. Produktionsbolaget hade valet att åka till Rumänien eller Ungern, men när de började räkna på allt, ändrade de sig. När så stora produktioner ska flytta sin verksamhet från ett territorium till ett annat blir det kostsamt. De räknar med att spendera 40 miljoner kronor på plats här, och att sju gånger insatsen kommer tillbaka till region, säger Mikael Fellenius, vd för Film i Väst.
Film i Väst har fått förnyat förtroende av politikerna i Västra Götaland och ska fortsätta med piloten också 2020, i samma omfattning, det vill säga med sex nya miljoner för nästa år.
– Vi får se hur regionen resonerar när de nationella produktionsrabatterna kommer på plats. Jag säger alltså när, och inte om. Först då vet vi hur regionen ställer sig till fortsatt stöd, säger Mikael Fellenius.
Text: MAGDALENA BOMAN
Foto ovan: Moa Gammel i Jordskott.
Fakta om Jordskott och Tårtgeneralen
Spend är det som varje satsad kronor i en produktion ger tillbaka till en ort eller en region. I det ingår exempelvis boende, transporter, catering, inhyrd personal samt hyra av teknik och anläggningar.
Tårtgeneralen
Inspelningstid: 2 månader
Teamstorlek: 35 st
Köpings insats: 1 Mkr
Redovisad spend: 5 Mkr
Total budget: 34 Mkr
Jordskott
Inspelningstid: 7 månader
Teamstorlek: 50 st
Salas insats: O kr
Redovisad spend: 10 Mkr
Total budget: 79 Mkr
Filmen följer pengarna
Var tredje svensk spelfilm och varannan dramaserie spelas i dagsläget in i andra länder som kan erbjuda olika slags rabatter för filmproduktioner. Sverige är ett av få länder i Europa som inte har infört produktionsrabatter.