Arbetet med att bygga upp en yrkesnämnd inom filmbranschen har påbörjats. Genom EU-medel har ett treårigt arbete satts igång för att hitta strukturer som tydliggör och säkerställer tillgången till kompetens i branschen.
FÖR NÄRVARANDE saknas en organisation som strategiskt arbetar med branschens långsiktiga kompetensförsörjning och projektet är därför ett gemensamt initiativ från film- och tv-branschen.
Huvudsyftet är att kunna behålla den kompetens som redan finns bland frilansarna i Sverige, och att skapa tydliga karriärvägar genom en värdetrappa, likt den internationella filmvärldens.
– Ska vi klara av detta måste vi kunna erbjuda bättre kunskapsöverföring mellan utbildning och bransch. Branschen måste bygga ett system med tydliga riktlinjer för lärlingsplatser, säger Charlotte Gimfalk, projektledare för yrkesnämnden.
Det handlar om att tydliggöra yrkesroller, fastställa kvalifikationer, överbrygga glappet mellan utbildning och yrkesliv, samt räta ut krokiga karriärvägar.
– Under uppbyggnadsfasen finansieras projektet regionalt, men syftet är att etablera en organisation på nationell nivå, säger Charlotte Gimfalk.
Nämndens uppdrag blir att säkerställa tillgången på kompetens, både den befintliga och den framtida, kartlägga behov och höja statusen på hela branschen. Då måste film- och tv-branschen tydliggöras som en arbetsmarknad. Och göras tillgänglig för fler.
– Alla som vill in i filmbranschen måste kunna hitta in i den, säger Charlotte Gimfalk.
Arbetet är tänkt att ske på tre nivåer: genom branschcertifiering via folkhögskolor, yrkesbevis via yrkeshögskolor och validering genom traineeprogram.
– Det behövs relevanta utbildningar och vägar in i branschen. Vi måste se till att våra frilansare får tillgång till både korta och längre utbildningar, utifrån branschens behov, och att kurser läggs när frilansarna har möjlighet att gå på dessa, som exempelvis första veckan i januari. Det arbetsbaserade lärandet behöver ökas, traineeprogram kvalitetssäkras till den kompetens som behövs för fullskaliga filmproduktioner och ramar sättas för krav som motsvarar validering av en yrkesgrupp. Vi behöver skapa ett gemensamt branschspråk, en terminologi som fungerar internationellt.
EU-PROJEKTET BEVILJADES i december och de första nio månaderna kommer Charlotte Gimfalk ägna sig åt research och planering. De kommande 24 månaderna sätts fokus på att fastslå kvalifikationer, och se vilka strukturer som går att etablera. När EU-projektet är slut hoppas Charlotte Gimfalk att branschen har hittat en struktur som ekonomiskt kan stå på egna ben.
– Här kan vi inspireras av brittiska Screenskills och synkronisera arbetet med att produktionsincitament införs i Sverige. En sätt att finansiera valideringssystem och kompetensutveckling för filmarbetare är att villkora en del av incitamentspengarna åt yrkesnämnden, så att den kan bära sina egna kostnader. Det är viktigt att allt arbete sker i samråd med representanter med olika teamfunktioner, säger Charlotte Gimfalk.
Text: Magdalena Boman
Bild ovan: Charlotte Gimfalk, projektledare för yrkesnämnden.
Foto: Anton Gimfalk
Filmbranschens yrkesnämnd
• Film- och tv-producenterna är beställare av EU-projektet, som finansierats via ett regionalt kompetensutvecklingsstöd från Europeiska socialfonden.
• Bakom EU-ansökan och önskan om skapa en yrkesnämnd står också Teaterförbundet för scen och film, Svenska Filminstitutet, SVT, Sveriges filmuthyrarförening, Off (Oberoende filmares förbund), samt samtliga regionala produktionscentra och Bonnier broadcasting.