Fler samproduktioner och ett curatoriskt råd. Därtill en mellanstor scen för 300 personer.
Det är några av Johannes Öhmans visioner när han nu tar över rodret för Dansens hus, mitt i corondapandemin.
ATT INLEDA ETT LEDARSKAP på social distans är inte optimalt, men Johannes Öhman väljer att se det som en möjlighet att kunna jobba mer med den långsiktiga planeringen.
– Det finns ett ekorrhjul i att producera och sälja. Nu kanske man istället får tid över till att hitta frön till nya samarbeten, säger han försiktigt optimistiskt.
När vi ses via Zoom har han just avslutat ett långt möte med ledningsgruppen. Dagen innan har regeringen lagt fram sitt förslag om att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än åtta deltagare.
– Det går ju inte att bedriva en verksamhet med en sådan liten publik, så vi har just beslutat att ställa in helt till och med året ut, konstaterar han krasst.
Trots nedväxlingen skapas det för fullt bakom kulisserna just nu. Utöver aktiviteter i form av olika residens också repetitionerna av Virpi Pahkinens nya verk, Black Rainbow.
– Det är förstås bedrövligt tråkigt att vi inte kan visa något för publiken, konstaterar han bakom skärmens flimmer, långt från arbetsplatsen på Norra Bantorget.
Johannes Öhman tillträdde som ny chef för Dansens hus i mars och inledde arbetet operativt i september. Fram till augusti var han konstnärlig ledare på prestigefyllda Staatsballett Berlin, en post han delade med koreografen Sasha Waltz. Det började turbulent, med 20 000 namnunderskrifter av personer som protesterade mot det dubbla ledarskapet – inte minst för att Waltz kom från den moderna dansen. Men motgång vändes till succé: under deras ledning sattes hyllade verk av bland andra Alexander Ekman och Jefta van Dinther upp, publiksiffrorna var rekordhöga och huset tilldelades utmärkelsen ”Årets kompani”.
När han nu återvänder till Sverige, som chef för Stockholms mest internationella dansscen, är det med ambitionen att skapa näringskedjor för dansen, få den att växa konstnärligt. Här ryms fler samproduktioner och visioner om att göra huset till en större plattform för konstnärlig utveckling. Därtill att satsa mer på nationella samarbeten, samt att inbjuda till tekniska produktionsresidens. Det sistnämnda är en nyhet med start 2021 och som ska ge tillgång till stora scenen och dess teknik.
Drömmen om en mellanstor scen finns där också, med plats för 300 personer. Ett rum som skulle kunna fungera som ett alternativ till dagens två: Stora scenen som sväljer uppåt 800 personer och lilla som bara rymmer 140 åskådare.
– Jag ser framför mig tre olika scener, med olika dna i konstnärskapen, säger han upprymt.
MEN DÄR FINNS OCKSÅ utmaningar att ta tag i. Nyligen presenterade Statskontoret en extern utredning av Dansens hus. En förbättringspotential som tas upp där är långsiktighet. Johannes Öhman påpekar att problemet bottnar i att Dansens hus är en renodlad gästspelsscen, utan egen produktion. Men också att där saknas en genomtänkt programläggning.
– Jag är uppriktigt sagt inte på det klara med om sammansättningen av en säsong har varit särskilt tydlig, varken gentemot fältet eller publiken. Därför har jag redan nu startat ett curatoriskt råd, med externa personer som distinkt tittar på exempelvis diversitet, genus, bakgrund och etnicitet. Jag har ju bara jobbat i två månader, men det kommer att synas alltmer, bedyrar han.
I utredningen nämns också bristande kommunikation mellan ledning och personal. Hur ser du på det?
– Jag och organisationen har lyft detta. Vi ska genomföra en resa tillsammans för att förbättra den. Min ambition är att organisationen uppskattar och vill in i den här dialogen och transparensen som jag jobbar med i mitt ledarskap. Jag upplever i alla fall att det finns en optimistisk anda – och att den har förbättrats redan nu!
Under 2021 är det meningen att Dansens hus ska flytta ut under en renoveringsperiod. Hur påverkar det personalen? Riskerar det att försvinna tjänster?
– När det gäller personal under c/o-perioden så har vi inte hamnat på den rutan än, men min utgångspunkt är att verksamheten ska stöttas av rätt bemanning, och min ambition att snarast utöka och utveckla verksamheten.
Txt: Ylva Lagercrantz Spindler
Foto: Mats Bäcker
Johannes Öhman
Född: 1967
Karriär: Kungliga Svenska balettskolan. Anställd vid Kungliga Baletten 1987, solist där 1991. Vunnit flera internationella balettävlingar. Solist vid Basler Ballett i Schweiz 1986–1988. Konstnärlig ledare för Stockholm 59° North (turnékompani med solister från Kungliga Baletten) 2002–2007. Chef för Göteborgsoperans balett 2007–2011, chef för Kungliga Baletten 2011–2017. Chef för Staatballett Berlin 2018-2020.
Om att jobba under corona: ”Jag försöker vara disciplinerad och sköta mig så man inte hamnar i att gå omkring i tofflor hela dagarna med Zoom-möten. Med barn har man per automatik en ganska alert vardag, men jag tror också det är viktigt att ha tider.”