Scriptans arbete vid film- och tv-inspelningar är i förändring. Högre tempo och fler kameror skapar högre arbetsbelastning.
– Det finns en gräns. Vi måste få fler att förstå hur mycket en enskild person kan hålla reda på och dokumentera i en produktion, säger Jessica Liander, scripta som jobbat i Sverige, andra EU-länder och Storbritannien.
DET ÄR ONSDAG och Jessica Liander har en dags uppehåll i inspelningen av dramakomedin Vi i villa som kommer att visas på Discovery+.
Trots elva års erfarenheter som scripta inom både film och tv, gäller inte en tillbakalutad attityd eller någon promenad i gamla fotspår när en ny produktion har startat. Snarare tvärtom.
– Inspelningar kräver alltid fullt fokus. Det är scriptans uppgift att hålla ordning på kontinuiteten så att allt kan klippas ihop på ett smidigt sätt. Utan koll på vad som händer på kronologin finns risken att det blir missar eller direkta fel med rörelser, dialog eller något annat som inte kan rättas till i efterhand. Då sitter sedan klipparna där med ett nästan omöjligt uppdrag att få ihop helheten, säger Jessica Liander.
Hon insåg ganska snabbt att yrket som scripta sticker ut på flera sätt i filmsammanhang. Främst för att det kräver samarbete med så gott som alla som jobbar både framför och bakom kameran. Inte minst med regissören, regiassistenterna och skådespelarna. Men även med alla som arbetar med mask, kostym, scenografi, kamera med mera. Scriptan är dessutom länken mellan inspelningen och postproduktionen.
– Om exempelvis någon från elavdelningen skulle komma och fråga “var det varmt eller kallt ljus i den här korridoren vi spelade in i för två veckor sedan”, så kan jag hjälpa dem med referenser, säger Jessica Liander för att ge ett exempel på de olika delarna i jobbet hon är inblandad i.
Scriptans jobb har dock startat lång tid innan inspelningen med att ”bryta ned” manuset. Det kräver många genomläsningar för att klargöra hur tiden fungerar i berättelsen, om något står skrivet mellan raderna som inte får förbises eller hur en karaktärs språk utvecklas i berättelsen med mera.
En del av scriptans jobb i förproduktionen är även att “klocka” manuset för att försöka bedöma ungefär hur lång slutprodukten blir. Förarbetet gör ofta att saker kan lösas i förhand, och behöver då inte diskuteras under inspelning när det är tidspress.
– Det är helt enkelt världens roligaste jobb för den som trivs med att hålla ordning på många saker samtidigt och vara med där det händer. För mig är det stor skillnad mellan att vara på jobbet, där jag är strukturerad och kommer ihåg en massa detaljer, mot att vara hemma och ibland knappt komma ihåg var jag lagt telefonen eller fylla i en tidrapport på rätt sätt, skrattar hon.
VÄGEN TILL ATT BLI scripta är sällan spikrak. Precis som många andra i yrkeskåren har Jessica en brokig bakgrund inom filmbranschen och kom in i jobbet lite av en slump.
– Jag gick verkligen vägen som jag absolut inte rekommenderar någon annan att gå, säger hon med ett snett leende. Jag vände mig till en massa filmskolor och sa att ni behöver en scripta och här har ni en. Det ledde till att jag jobbade med omkring 20 kortfilmer under en period på två år, mest på kvällar och helger. Jag lärde mig jobbet och alla misstag som går att göra. Men det gav mig inte något nätverk i filmvärlden, eller kontakter med några arbetsgivare. Därför är praktik ett mycket bättre sätt att komma in i jobbet. Eller ännu hellre, att man skulle ha en ordentlig karriärtrappa på kontinuitetsavdelningen där man kan börja som scriptaassistent och sedan kliva uppåt till scripta, precis som man gör på alla andra avdelningar.
IDAG HAR HON JOBBAT med flera av Sveriges främsta regissörer och lärt sig mycket på vägen, inte bara om regi, utan också om att vara ett bollplank och komma med förslag på vinklar, flöde eller annat vid inspelningen. Det har varit en lång väg där en grundläggande utbildning egentligen vore självklar.
– Förr i tiden lärde sig de flesta yrket som scripta på SVT, då det fortfarande fanns mycket inhouseproduktioner. Men den möjligheten finns inte kvar längre och då har det blivit knepigare. Nu kan du välja att gå den allmänna filmarbetarutbildningen i exempelvis Trollhättan eller Skurup, där en liten del är inriktad på att bli scripta. Men det är först när du gör din praktik som du lär dig yrket. Om du inte har praktisk erfarenhet av jobbet så är det mycket svårt. Jag kan tycka att det är extremt orättvist att man som scripta kan ha samma stora ansvar och förväntningar på sig oavsett om man jobbar sin första dag eller har jobbat i 20 år. Så är det inte på andra avdelningar, säger Jessica Liander.
VID SIDAN AV DE OLIKA produktionerna är hon sedan länge engagerad i att utveckla och fördjupa kunskapen om scriptayrket. Bland annat som grundare av nätverket Nordic Script Supervisors, en samlingsplats för scriptor som är verksamma i de nordiska länderna. Där diskuteras allt som har med jobbet att göra. Det finns förändringar som så gott som alla i yrket märker av, inte bara medlemmarna i nätverket utan även scriptor från andra delar av världen.
– För varje kamera som tillkommer vid en inspelning fördubblas scriptans arbetsbörda. Vi måste ta fram dubbelt så många rapporter, det är inte alltid lätt. Särskilt inte om kamerorna är på olika platser. Om det sedan tillkommer en tredje kamera som dessutom är någon helt annanstans, då är det bara att säga nej, ingen person i världen kan klara av att följa alla tre samtidigt, det är omöjligt. Den kameran får klara sig på egen hand, säger Jessica Liander.
Mycket finns att förändra i synen på scriptans jobb, framför allt bland producenter, menar hon. Samtidigt sker det en utveckling – i exempelvis Storbritannien finns det ofta en assistent vid inspelningar i genrer som action eller drama, detsamma gäller i Brasilien.
– Även här i Sverige kommer det säkert också att komma en förändring, det är något vi i nätverken strävar efter. Men vi tar också hänsyn till att alla scriptor inte ser något behov av att jobba med en assistent, säger Jessica Liander.
Till skillnad från andra yrken inom film har scriptans uppgifter alltid varit ett kvinnoyrke. Traditionen av att verka i bakgrunden är sannolikt en orsak till att det inte finns en utbildning, eller att många inte riktigt vet vad en scripta gör – även verksamma inom filmbranschen.
DE MEST INBITNA FILMVETARNA kan också sakna kännedom om både yrket och ansedda scriptor som Dawn Gilliam, Daniela Saioni eller Mary Cybulski. Någon forskning om yrket eller några biografier om scriptor finns knappt alls.
Men Jessica Liander är en av dem som siktar på att yrkesrollen ska utvecklas. Hittills finns det bara några få män som jobbar som scriptor, men en förändring är på gång, även om det tar tid.
Även på teknikområdet sker framsteg som förändrar scriptornas uppgifter. Jessica Liander har i dag ett helt digitalt arbetsflöde i programvaran ScriptE. Än så länge är hon endast en av tre certifierade användare i Europa, men fler kommer att kunna ta del av fördelarna med programvaran som främst underlättar rapporthanteringen.
Hon är också fackligt aktiv i Scen & Films film- och tv-avdelning för att jobba med mer övergripande villkor för filmarbetare.
– Jag försöker att hela tiden komma vidare inom yrket genom att gå kurser och kommunicera med andra scriptor, men också föreläsa och utbilda så att fler får upp ögonen för ett av de allra roligaste och intressantaste yrken som finns, säger Jessica Liander innan det är dags att återvända hem och sedan ta tag i det fortsatta arbetet med den nya tv-serien, som ska vara färdiginspelad i december och ha premiär i början av 2022.
Text: PETER REHNFELDT
Foto: KRISTIAN POHL
NR 7/21
Namn: Jessica Liander
Yrke: Scripta
Tidigare jobb: Senaste året Snabba Cash säsong 1, Det som göms i snö säsong 2, Bäckström säsong 2, Maskineriet säsong 2.
Tips på litteratur om scriptyrket: Script Supervision and Film Continuity av Pat P. Miller. Beyond Continuity: Script Supervision for the Modern Filmmaker av Mary Cybulski.