När EU-direktivet om upphovsrätt ska införas i svensk lag den 1 juli, krävs ändringar i det nuvarande förslaget. Annars kan de nya bestämmelserna få förödande konsekvenser för svenskt kulturliv för lång tid framöver.
DET HÄVDAR KLYS i en skrivelse till justitiedepartementet. Scen & Film står bakom kritiken.
En av huvudpunkterna gäller rätten till ersättning när verk säljs vidare. Enligt lagrådsremissen gäller bara ersättning i första ledet, från det produktionsbolag där produktionen görs.
– Men det är svårt att veta vart en produktion tar vägen. En lågbudgetfilm kan bli en global succé. Då menar vi att intäkterna måste komma rättighetsinnehavarna till del – regissörer, fotografer, filmklippare, scenografer och kostymdesigners till exempel, säger Simon Norrthon, ordförande för Scen & Film.
Han pekar på en annan ändring som krävs – rätten att häva oskäliga avtal bakåt i tiden:
– Vi vill att det ska gälla upp till 20 år, vilket är mycket längre än dagens förslag. Om du har gjort ett dåligt avtal måste du med stöd av lagen kunna häva det. I dag köper digitala plattformar rättigheter för evigt, vi kan ju inte veta hur mycket intäkter ett verk kan generera, säger Simon Norrthon.
Den marknad där avtal träffas, beskriver han som David mot Goliat, en enskild rättighetsinnehavare mot en global jätte som exempelvis Google.
– Producenter och strömningstjänster framhåller att det finns avtalsfrihet i Sverige, men det fungerar inte som maktfördelningen ser ut. Det gäller att balansera makten mellan de som skapar och de som exploaterar. Direktivet ger mer utrymme för det än vad som syns i den svenska lagrådsremissen, säger Simon Norrthon
Han tillägger att man i Frankrike, där direktivet har införts i lagstiftningen, har gått längre till fördel för upphovspersonerna jämfört med det svenska förslaget.
Text: KAJSA OLSSON
Nr 1-22