Skådespelaravdelningen inom Teaterförbundet för scen och film ifrågasätter förslaget om förändrad strejkrätt, den hotar begränsa fackliga rättigheter, menar avdelningen i ett brev till förbundsstyrelsen. Förslaget innebär inte några omvälvande förändringar, anser Förbundsstyrelsen i sitt svar.
I BREVET TILL Teaterförbundet för scen och film hävdar skådespelaravdelningen att förslaget har förhandlats fram i ”hemlighet” mellan TCO, LO, Saco och Svenskt Näringsliv i våras, och att respektive förbund därmed har haft kort tid på sig att reagera på ett redan ”färdigt” förslag. Avdelningen vänder sig också emot att en arbetsgivare kan vägra teckna avtal med ett förbund, om det redan finns ett kollektivavtal med ett annat fackförbund. Det kan på sikt försvåra grundläggande fackliga rättigheter, menar avdelningen.
I sitt svar till avdelningen förklarar Simon Norrthon, Teaterförbundets ordförande, att ”Alla förbund har haft möjlighet att antingen ställa sig bakom eller avstå från förslaget”. Han skriver också att Teaterförbundet ställer sig bakom parternas förslag att stridsåtgärder inte ska kunna användas som påtryckningsmedel i rättstvister eller missnöjesyttringar, och att ”precis som tidigare ska flera kollektivavtal även alltjämt kunna samexistera under ordnade former på en och samma arbetsplats”.
Malin Morgan, ledamot i skådespelaravdelningen, hoppas att förbundet har rätt i sin analys. Hon betonar också att det inte finns någon som helst avsikt från avdelningen att blåsa till strid, varken mot förbundet eller TCO.
– Men vi anser att det finns uppenbara svårigheter att överblicka de framtida konsekvenserna av det här förslaget. Vi vet inte om det på sikt kan innebära en urholkning av strejkrätten, tillägger Malin Morgan.
SIMON NORRTHON SER positivt på skådespelaravdelningens frågor i en svår och viktig fråga. Han betonar, liksom Malin Morgan, att det inte finns någon konflikt mellan avdelningen och förbundet den här frågan.
– Gränserna för strejkrätten är komplicerade, förklarar han. Vi, och andra förbund, måste finna en balans mellan å ena sidan rätten att tillgripa stridsåtgärder och å den andra sidan skyldigheten att respektera fredsplikten. Den balansen är nödvändig för hela arbetsmarknaden. Helst hade vi inte heller velat genomföra några ändringar i stridsrätten. Men alternativet var en statlig utredning som kanske kommit med ännu värre förslag.
Simon Norrthon kan idag inte se att det finns några medlemmar inom Teaterförbundet som skulle kunna drabbas av det här förslaget.
– Om vi finner att någon ifrågasätter eller kränker våra medlemmars rättigheter eller våra kollektivavtal, då tar vi det till Arbetsdomstolen som är rätt instans i de här frågorna. Redan idag är det exempelvis inte tillåtet att strejka om innehållet i ett överenskommet avtal. I den delen innebär förslaget bara att praxis blir lag.
Text: Pär Trehörning
Nr 1-19
Hamnarbetarkonflikt bakom lagförslag om strejkrätten
• Rätten att tillgripa stridsåtgärder, är en grundlagsenlig rättighet för såväl fackliga organisationer som arbetsgivare. I de flesta fall använder man stridsåtgärder för att få till stånd ett kollektivavtal.
• Grundläggande för ett kollektivavtal är att det råder fredsplikt. Det innebär att ingendera parten får strejka eller på annat sätt tillgripa stridsåtgärder så länge avtalet gäller. Om man inte är överens om innehållet, får man istället förhandla för att försöka lösa tvisten eller, om det inte går, vända sig till Arbetsdomstolen som slutligt bestämmer vad som gäller.
• Förslaget, som utarbetats av TCO, LO, Saco och Svenskt Näringsliv, hänger samman med Hamnarbetarförbundets återkommande försök att med hjälp av strejker få till stånd ett kollektivavtal, trots att Transportarbetareförbundet redan har ett kollektivavtal för samma slags arbete.
• Parterna, som utarbetat förslaget, ifrågasätter om Hamnarbetarförbundet verkligen vill ha ett kollektivavtal som innebär fredsplikt. Eller vill de bara med strejken som vapen för sina medlemmar förbättra redan gällande villkor i andras (Transports) avtal, men utan att omfattas av fredsplikt? Hamnarbetarförbundet hävdar att de vill kunna agera som självständigt förbund, med rätt att exempelvis utse skyddsombud för att värna sina medlemmars arbetsmiljö.
Lagförslaget innebär bland annat att det inte blir tillåtet att:
• Tillgripa stridsåtgärder om syftet inte är att teckna ett kollektivavtal där fredsplikten hålls eller om arbetsgivaren redan är bunden av ett annat kollektivavtal för samma arbete.
• Använda stridsåtgärder för att tränga undan eller ersätta villkoren i ett redan ingånget avtal.
• Använda stridsåtgärder för att lösa en rättstvist, exempelvis en tvist om hur avtalet ska tillämpas eller om en uppsägning är giltig eller ej.