Ny sagovärld med hisnande dockor i Malmö

SMÅ BARN HAR FÅTT genomleva hisnande upplevelser när de mött Kents Wendels verk på Junibacken: Han såg till att draken Katla kunde röra på huvudet medan hon spanade in publiken på tåget. Råttan Tjofsan blinkade menande åt besökarna på tågen samtidigt som hon rynkade på nosen för känna doften av de tillfälliga besökarna. Draken Katla blev för skräckinjagande för barnen och ersattes efter några år av en mindre läskig variant, som Kent Wendel inte var inblandad i. Tjofsan däremot står lugnt och stilla kvar när betraktande passagerare på tåget far genom sagornas förtrollade värld.

I oktober tar Staffan Götestam, grundaren av Junibacken, sitt koncept till en ny plats – till nybyggda Mobilia i Malmö.

På Funnys äventyr får stadens barn en guidning in i barnlitteraturens värld, där de får möta flera karaktärer skapade av våra nordiska författare och samtidigt ta del av klassiska berättelser i Kent Wendels sagokarusell.

– Jag är både scenograf och attributmakare för det här projektet. På Funnys äventyr kör vi med klassisk teatermagi i karusellen, historierna drivs framåt med ljud och ljus och en berättarröst. Först diskuterade vi att använda stop motion-teknik på bildskärmar i scenografin, men då barn idag håller på så mycket med skärmar, ville vi hålla oss till det analoga, även om det betydde att vi var tvungna att tillverka fler dockor för att kunna berätta de klassiska historierna. Utifrån vridscensprincipen har vi skapat en karusell som är 20 meter i diameter, där publiken istället rör sig runt sagorna i två vagnar. Det blir korta versioner, under fyra minuter berättas sagorna på fem olika språk via hörlurar.

JAG TRÄFFAR KENT REDAN i januari när dockorna tillverkas i en ateljé i Slakthusområdet i Stockholm och dekoren till karusellen byggs i en lokal bredvid.
I ateljén sitter dockmakaren Malin Gullstrand och gör kopior utifrån skulptören Oscar Nilssons karaktärsdesign av dockan Alice. Bredvid henne finns fint formade små fiskar, prinsar och sjöjungfrur. Alicedockor står i spridda ställningar runt om i ateljén.
– Oscar är en mycket duktig skulptör och jobbar realistiskt. Han har skissat på både en stor och en liten Alice. Malin gör kopior och Cathrine Abrahamsson gör gjutformar till den lilla sjöjungfrun. Först skulpterar vi i lera, så omsluter vi dockan i silikon. Utifrån denna silikonform kan vi sedan gjuta flera kopior i gips. Det krävs många steg för att kunna göra dockorna. Vi använder oss av gipsbindor, lägger sedan på Das pronto lera. Därefter målar vi dem och ger dem hår och kläder.

När Scen & film är på besök håller Kents team på att experimentera med den lilla sjöjungfrun – de är inte helt nöjda med utformningen.

– Vad gäller sjöjungfrun har vi valt ett annat material. Stjärten har vi gjutit i en silikonform och med en speciell typ av plast. Då får du den platt, innan stjärten härdar formar vi den. Vi har en timme på oss ungefärligen. Sedan låser sig formen. Figurerna ska ju stå i miljöerna i många år så vi vill vara säkra på att de håller. Hela sjöjungfruns kropp länkar vi sedan samman med stål, därefter täcks dockan med ett gipsaktigt material. Den nya version vi gjort kommer att bli bra.

Dockorna ser små ut för ett otränat öga, men är i samma storlek som de på Junibacken. Publiken kommer att kunna följa de tre klassiska berättelserna från olika vinklar utifrån var man sitter i vagnarna.

KENT WENDEL ÄR EN RIKTIG veteran inom sitt gebit. Han har arbetat som attributmakare sedan början av 80-talet, och varit verksam som lärare på Nordiska scenografiskolan i Skellefteå under flera år. Dessutom har han samarbetat i åtskilliga projekt med Staffan Götestam som ju är Junibackens grundare.
– Kent har knutit till sig de absolut bästa attribut- och dockmakarna. De är i världsklass, säger Staffan Götestam stolt på telefon från Malmö när de sista delarna ska falla på plats efter sommaren på sagovärlden Funnys äventyr.

Kent skrockar lite över komplimangerna.
– Jag är ju pensionär egentligen, och jobbar med många av mina gamla elever idag. Hellre än att göra för mycket så tar jag in andra. Jag trivs med att lösa kluriga uppgifter. Jag gör så olika saker och sådant som rör sig. När vi gjorde Katla och råttan jobbade vi med folk från industrin. Både Katla och råttan gjordes utifrån industrirobotar eftersom vi tänkte att det skulle hålla länge. Vi sparade formar och material de var tillverkade av. Faktum är att det bara har behövts mindre putsningar genom åren. Nu börjar de visserligen bli lite slitna, men inte alls i den omfattningen vi trodde.

I det stora utbudet av attribut gjorda av Kent Wendel finns också de fem Pippihästarna med mjuka mular, som sålts mellan teatrar och ytterligare ett Katlamonster som klättrade över ringmuren och sprutade riktig eld till föreställningen om Bröderna Lejonhjärta på Gotlands länsteater.

VI STANNAR TILL vid Alice i Underlandet, där målaren Christer Paleologos, justerar en bit av dekoren. Han kommer från Independent studios som tillverkat hela dekoren för karusellen.
– Alice trillar ju ner i ett hål. Hos oss faller hon genom ett träd. Vi har gjort en slöja där man ser hennes fall i trädet, med hjälp av ljud- och ljuseffekter. Kaninen är också med. Alice kommer till svampen, dricker drycken och blir jätteliten. Så träffar hon hunden som blir stor, hattmakaren, kungen och drottningen. Det är kul för miljöerna är så olika, skogen är anglosaxisk, därefter åker man vidare till en orientalisk öken och möter Aladdin. Det är en bra kombination, säger Kent Wendel.

Hela grundidén med Funnys äventyr är att få barn intresserade av böcker. Till skillnad från Junibacken är det nya sagolandet inhyst i ett helt nybyggt hus vid Mobilia. Hela huset är som en grön kub, som växer upp ur marken med planteringar och olika slags blommor. Denna gång har sagolandet inte behövt anpassa sig till en befintlig byggnad.
– Vi har haft möten med arkitekterna från allra första början och kunnat skräddarsy lokalerna utifrån våra önskemål. Ytan blir sålunda bättre disponerad än Junibacken. Vi kan ha större geografiskt gestaltande utställningar här, berättar Staffan Götestam.

Eftersom det är spridda berättelser från Norden, har Staffan Götestam valt en mer neutral ciceron till sitt nya projekt. Funny, en karaktär han själv skrivit böcker om, och som är en klurig, empatisk och rolig tjej, fick bli presentatören för Sagolandet.

Konstnären och scenografen Tor Svae har byggt fyra större utställningar om Alfons Åberg, Pettson och Findus, Mumindalen, Halvdan Viking. Det finns också en fin teaterlada med scen som tar in 110 besökare, liksom ett kafé som är gjort med tanke på framtidens mat, med ekologiska och vegetariska varor, och som designats av scenografen Caroline Romare.

Vid pressläggning är det fortfarande osäkert hur allt kommer att bli på grund av coronan. Publiken i teaterladan ska begränsas till 50 personer. Men hur publiken ska kunna röra sig i övriga delar av lokalen än ännu inte helt klart, menar Staffan Götestam.

FUNNYS ÄVENTYR ANSTÄLLER ett 30-tal personer på hel- och deltid, men de har inte sökt specifikt efter skådespelare. Mumin, Pettson, Halvdan Viking och Meia finns på plats. Men arbetsuppgifterna kommer att alternera. De anställda ska både jobba i restaurangen, spela teater på scenen, hålla i sagostunder och ha sång- och lekövningar med barnen.
– Vi kommer inte att ansluta oss till svensk scenkonst. Vi har tecknat kollektivavtal med Visita, besöksnäringens fack, eftersom de vi anställer är så kallade värdar, säger vd:n Pia Clausen.

UNDER HÖSTEN HAR Kent Wendel levererat humlan Djojj i form av en handdocka som ska finnas med under sagostunderna på Funnys äventyr. Humlan Djojj agerar värd för karusellen, han snurrar med publikvagnarna runt de klassiska sagorna.
– Annars håller jag nu på med att göra en tre meter stor gryta åt jättarna till föreställningen Hobbitten, som de Kongelige i Köpenhamn sätter upp nästa år. Så länge som det är kul … så fortsätter jag jobba, säger Kent Wendel.

Text: Magdalena Boman

Bild överst: Alice i Underlandet. Foto: Nille Leander.

Nr 5-20